torsdag 30 december 2010

Sjukdom.

Nu när vi har varit sjuka i evigheters evighet så har vi nog lite bloggtid. Mandy börjar bli rastlös, alltså friskare men hon är lite flammig i ansiktet och ser matt ut emellanåt. Vi satsar på att bli friska till i morgon då det nya året ska firas med Larsson-Nordlander och Gustafssons.

Idag, torsdag har Tildes schema sett ut följande:

05.00 Vaknade, jättesur, fick välling, somnade om.
09.00 Vaknade igen, gladare, bajsade, ville titta på Makka pakka :D
.
.
.
.

Dagen återstår. Mandy är rastlös. Mamman har ont i huvudet.

fredag 3 december 2010

De senaste dagarna.

Jag har kommit till insikt om vad som nu kommer att få plats i mitt liv. Bloggande är inte en del av detta så jag lägger ner den här 30 dagarsaktiviteten helt. Jag kan, vill och orkar inte lägga tid på bloggen. Jag har nu börjat förstå vad det här med livspussel är för något. Jag är försenad till allt, hinner inte med mina uppsatta mål och trots att jag aldrig skjuter upp viktiga saker så lyckas jag inte hinna med dem iaf. I går kväll somnade jag med Tilde, helt utmattad eftersom hon och Mandy turas om att vakna runt 5-snåret varje dag.

Vi har en adventskalender i år med små paket till barnen. De första två dagarna var jag väldigt nöjd med arrangemanget, idag är jag inte så säker på att vi gjort rätt val. Mandy fick i sin ficka en liten karta som visar vägen till garderoben där ett stort paket stod. I paketet fanns en bilbarnstol. Hon har längtat efter att få åka framåt som Hedda gör. Nu i vinter behöver vi en extra bilstol och köpte en rally sport som vi har fram och tillbaka till dagis. Hon fick ett stort utbrott eftersom det inte var något fint, pyssel eller något rosa. Vi har skapat ett monster. Till nästa år sänker vi kvalitén på paketen, det ska gudarna veta.

De se

tisdag 23 november 2010

Dag 06 - Min dag.

Ni får allt kortfattat. Jag är slut som människa.

06:45 Blev väckt av Mandy, välling o Diego på TV.
07:30 Äter frukost, mina lingongrova som Markus gjort i förväg.
08:20 Dumpade kottar på dagis.
08:30 Drar runt en sur Milla som inte vill bajsa. Drar sen iväg med räser-KYRen.
09:00 Möte på Melkerkontoret, fick kaffe direkt när jag kom. Bra planering! :D
12:00 Åker till jobbet, fortsätter med diskussionen där. Äter matlåda.
14:00 Verksamhetsarbete, tar emot min ungdom som jag ska följa genom kvällen. Vi går på en promenad, skrattar och busar. Försöker få honom att äta, han vill inte ha. Vill bara ha oboy. Vi lyssnar på lite musik, han vill sova. Jenny försöker hålla honom vaken.
20:00 Hemfärd. Det blåser nordanvindar över Långsjön.
20:15 Häver ur hela dagen på Markus. Han suckar och ser intresserad ut.
21:00 Slösurfande. Undrar hur folk som jobbar heltid hinner med något alls om jag på deltid knappt hinner torka mig efter toalettbesök.

22:00 Troligtvis snarkande.. I morgon är vi lediga!

söndag 21 november 2010

Dag 05 - Vad är kärlek?

Kortfattat, vad är kärlek? Kärlek för mig är det ni ser ovan; mina två damer. Den största kärleken, den valda är ju dock min man. Vi är inte duktiga på att visa men vi pratar om det ofta. Jag har tur som har Markus. Han är lugn, resonlig, trygg, snygg och har precis så hög moral som jag behöver. Kort och gott; han är min bästa vän trots att det är en klyscha. När något behöver sägas eller vräkas ur mig så är det han som först poppar upp i mitt huvud. Givetvis har vi hemlisar för varandra men eftersom vi nu har varit tillsammans i nästan ett hundra år så finns det inte många kvar. Ibland kan jag tycka att det är lite patetiskt att vi har samma åsikter om saker som jag känner att vi istället borde bolla och föra vilda diskussioner om för att komma vidare med våra liv men vi fungerar faktiskt bra i alla situationer, förutom kanske när vi ska sätta ihop IKEA-möbler. Det är sånt jag har andra vänner till. Jag tänkte bjuda på en bild men insåg att jag inte sitter vid min egen stationära så ni får hålla tillgodo med URL:en:

http://nynne.bilddagboken.se

onsdag 17 november 2010

Dag 04 - Det här åt jag idag.

Oftast brukar jag kunna säga "Vad åt jag inte idag?" snarare än "Vad åt jag idag?" Jag är en människa som äter väldigt mycket. Jag äter ofta och stora portioner. Jag blir otrevlig och oresonabel när jag inte hittar föda inom tre timmar räknat från förra måltiden. Jag har ett arbete som tillåter detta som tur var. Hos oss är stress sehr verboten, vilket gör att man kan äta ofta. Dock har jag haft en dålig matdag idag. Det här åt jag idag:

07:00 Frukost. Två lingongrova med ost och skinka, två clementiner och ett halvt äpple. En kopp te.
10:00 Kaffe på öppna förskolan, tre-fyra koppar.
11:30 En halv panpizza eftersom jag GLÖMT mat till mig så jag får äta tjejernas kalla rester. Vilket resulterar i.. Jag dricker ialla fall vatten.
14:00 Tre små chokladmuffins, två koppar kaffe och en halv apelsin. Snyggt jobbat.
17:00 Spaghetti och köttfärssås, makens godaste! Vatten till detta.
20:30 Barnen har somnat så jag drar fram min 72% mörka Lindhchoklad och kommer säkerligen tanka i mig en hel 1,5-liters loka krusbär.


När jag läser igenom detta inser jag att det är en väldigt liten del av vad min normala diet består av. Jag äter alltid tre-fyra mackor på morgonen, kaffe direkt på det och lunchen skippar jag aldrig. Den är omfattande och oftast ganska nyttig. Kvällen avslutas alltid med en massa småätande. Jag vet inte vad som hände idag.

måndag 15 november 2010

Dag 03 - mina föräldrar.



Zarah och Ingemar. I vått och torrt, numera mormor och morfar <3 (Bilden är från 1974. De är 23 respektive 26 år gamla.)

fredag 12 november 2010

Dag 02 - Min första kärlek.

Jag har väldigt dåligt minne från min barndom så här fick jag tänka till ordentligt. Jag har inga minnen av någon speciell från låg- eller mellanstadiet utan jag var nog mest kär i de som de andra tjejerna var kära i. Observera "de". På den tiden kunde man ju ha flera utan att någon tittade snett på en.

4 oktober 1994 snöade det första gången för säsongen och den dagen träffade jag Erik. Vi hängde i en lekpark en hel dag och kväll tillsammans med Johanna och Tobias. Ack, jag var så kär. Det höll i tre månader. Han var väldigt allergisk mot mina djur, det hade aldrig fungerat i längden alltså :D

torsdag 11 november 2010

Presentation dag 01.

Jag heter Jenny Vidman, föddes Rudgård troligtvis en solig dag i maj 1981. Jag är uppvuxen i en skyddad värld av villor och äktenskap. Min första skilsmässa kom jag i kontakt med runt 1992, då min kompis Lenas föräldrar skilde sig. Jag lekte med barnen på gatan och började på Brandthovdaskolan 1988. Jag tyckte och tycker fortfarande mycket om skolan och har haft ganska lätt för mig. Jag är ingen superstjärna men jag har läshuvud och gillar att lära mig nya saker. Mina stora intressen på den tiden var gnagare av alla dess slag och jag började ha kaniner tillsammans med min syster Emma. I samma veva började jag träffa alla mina tjejkompisar som fortfarande är my ladies, någonstans 13-14 års ålder. Jag började på Viksäng 1994 eftersom mina kära föräldrar inte ville ha mig på Skiljebo, träffade Johanna och senare gymnasiet på Rudbeck (1997) tillsammans med henne. I samma sväng som jag träffade Johanna, började jag på scouterna på Hamre. Där spenderade jag väldigt mycket tid, blev kär i några av gossarna och har fortfarande kontakt med hälften av staben. Jag hade fortfarande gnagare av varierande art, faktiskt ända fram till 2006 då de sista råttorna lämnade jordelivet. Vi har inte haft smådjur för sista gången, det ska gudarna veta. I min ägo har det passerat råttor, möss, ökenråttor, kaniner, illrar och nu till sist hundar. Vårt hundliv började med Engla, 2003. Hon var då 12 veckor och hon gav mig mina första grå hår. Milla kom sommaren 2004 och det var inte kärlek vid första ögonkastet mellan dem kan man väl säga. Eftersom Milla kom från en trasig bakgrund och med en kronisk sjukdom så omplacerade vi Engla hösten 2007. Nu har vi bara Milla a.k.a. Musen kvar. Hon har addisons sjukdom, en sjukdom som gör att hennes binjurebark inte producerar kortison naturligt utan hon får två piller varje dag året runt.

Nu, vid 29 års ålder har jag hunnit med 180 högskolepoäng på Mälardalens Högskola och har en kandidatexamen i systemutveckling. Det var en härlig tid i mitt liv, mycket fritid och självbestämmande men när högskolan var över så tyckte jag inte att systemutvecklingen var så rolig. Jag vill arbeta med människor. När jag i oktober 2008 blev erbjuden arbete med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hade jag ingen aning om att jag skulle gilla det så mycket. Det är så häftigt att umgås med dessa personer, på gott och ont. Jag hoppas att jag aldrig tröttnar på det!

Jag och Markus träffades för första gången 1998, vi hamnade på samma fest. Markus slickade mig på kinden och kärleken var INTE ett faktum. Tiden gick, vi festade tillsammans ibland och hade partners på varsitt håll i några år innan vi träffades i början av 2002. Vi gifte oss 18 mars 2006, fick Mandy 2007 och Tilde 2009. Nu bor vi i Surahammar i ett stort fint hus, halvvägs till norrland.

Jag tänker inte beskriva mig själv som person. Jag vet ärligt inte hur jag ska presentera mig själv för att ge er en rättvis bild. Jag är ibland för ärlig, för lat för att komma med omskrivningar och kan nog uppfattas som lite besvärlig och rakt-på-sak-ig. Jag älskar att vara spontan men jag fungerar bäst när allt är planerat. Jag tar hellre väldigt mycket tid på mig att göra saker än att hoppas på att saker löser sig självt. Jag känner mig oftast positiv, har aldrig drabbats av depression och tycker mig se ljuspunkter i det mesta.

På återseende, i morgon tar vi den första kärleken..

30 dagar.

30 dagars bloggande

Fraidi har uppmärksammat ett roligt tema i bloggen. Lite lära-känna-mig-tema. Jag hänger på. Nån annan som är sugen? Jag startar nu!

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Förtydligande: Man skriver alltså ett inlägg per dag med ovanstående tema.

torsdag 4 november 2010

Ett inställt möte.

Jag och min kollega fick vända i dörren hos barnhabiliteringen i Västerås efter det att mötet blivit inställt. Sandra åkte hem och jag gjorde stan. Jag besökte hälla, köpte lite mammatrivsel och i längden pappatrivsel också i form av nya underkläder och en tröja på rean. Jag är inte sams med tröjan ännu, den är fel för min kroppsform men tanken är ju att min kroppsform ska bli aningen mer slimmad så tröjan stannar. Kvällen på jobbet blev lugn, jag gillar verkligen stället. Jag gillart allt nu. Livet flyter. Jenny är nöjd. Kroppen är full med marabou mjölkchoklad.

tisdag 19 oktober 2010

Ett nytt inlägg.

Jag skrev ett nytt inlägg för ett par dagar sedan, men allt försvann och med det även lusten att skriva om det. Egentligen borde jag straffa alla för att det ibland inte fungerar och detta tar mer energi från mig än vad bloggen tillför. Nu är ju inte detta ert fel så jag försöker igen.

Några bra saker:

- Nygjord rabarberkräm som jag och Mandy gjorde igår. Det råkade bli 15 portioner.
- TVÅ nöjda dagisbarn. Tildes inskolning har börjat, alla verkar nöjda.

Nu har mamman te och ska göra internet osäkert.

tisdag 12 oktober 2010

Mat.

Ge mig mat. Idag fortsätter vi med morötter, loka och te. De känns som evighet, de här dagarna innan sockersuget ger med sig.

Surar.

måndag 11 oktober 2010

Det som poppar upp i huvudet.

Väldigt ofta tänker jag på sådant som jag skulle vilja skriva i min statusuppdatering på facebook. Jag hejdar mig allt som oftast och tänker att det är onödig information för de flesta. Istället slänger jag ut det här, lite utsållat men ändå mer än vad facebook tål.

Idag har det varit:

* "Mat, jag vill ha mat. Jag är hungrig. Ge mig mat."
* Vi gick till affären och köpte morötter (se punkten ovan).
* Nej, jag struntar i hur duktiga alla varit idag med tvätten, jobbet, maken/sambon, hur kära de är i just den personen eller hur underbara barnen är. Jag har jobbat 8 dagar i rad och är djävulskt trött. Det är min man också, för han har ensam rott skeppet.
* Mat. Jag har gått upp i vikt och det känns. Jag är sockersugen jämt och jag behöver loosa fem kilo. Minst. Sockret är enkelt, kilona blir svårare och svårare.

Jag återkommer för fler statusuppdateringar.

söndag 3 oktober 2010

Prinsessor i långa rader!

Mandy är en tjej. Det är inget man missar kan man väl säga. I går var vi i stugan och granndamen, Anne, hade gjort prinsesskronor av toarullar, glitterlim och resår. I morse trollade jag fram vad vi hade i princip för min dotter fick ett akut behov av en ordentlig prinsesskrona så där framåt söndagsmorgonen. Den första kronan blev en vanlig toakrona med lite gul tuschfärg och fullproppad med små diamanter (ÄKTA!), små foamklistermärken av glitterhjärtan och resåren snodde jag från ett par urvuxna strumpbyxor. Begäret blev stillat för ett ögonblick. Till detta snodde jag ihop kjol och en liten mantel av våra gamla bröllopsdukar av spets och även där ett par gamla resårer av strumpbyxor.

Vid veckohandlingen så inhandlades det guldpapper och riktig resår. Nu börjar storproduktionen och den första blev en riktig guldkrona med kräftconfetti på :D Attans, snabbt blev jag händig och hon är så nöjd! Min primadonna har störtat med huvudet före rakt in i en riktigt jobbig trotsålder. Hon är så arg, så arg. Hon börjar gråta fast hon själv säger mellan snyftningarna att hon inte vet varför hon gråter och att hon bara vill ligga kvar i sängen för annars börjar hon bara gråta. Usch, hon har det verkligen inte lätt nu.

Lillasyster har det lättare. I helgen utvecklade hon ett språk. Nu pratar hon hela tiden om allt. Fantasiord. Blaj-blorra-koka-lola-leja-luuuul.

lördag 2 oktober 2010

Skattjakt.

Idag var det stugdag med mormor, morfar, morbror Ville, Hedda och Malte. Till alla barnens stora lycka var Emmi hos sina morföräldrar också så de lekte allihop. Efter maten gick vi på skattjakt där Ville tidigare lagt ut tre kryss och jag hade ritat en skattkarta. Vi sa ingenting utan knallade ut i skogen som vi brukade. Barnen blev ganska paffa när vi trollade fram kartan och sa att Sjörövar Fabbe givit den till oss och att de måste leta rätt på skatterna. Tre lysande vita kryss låg en bit från stigen och vi hade sen tre små barn som inte riktigt kunde smälta att Fabbe gömt godispåseskatter ute i vår skog. Märkligt det där :D

tisdag 28 september 2010

När jag ändå är igång med barnprat..

Vår lilla Tilde som inte säger mycker mer än flasklock har börjat smaka lite på ord. Med smaka menar jag alltså något mer än "nänäännä" som betyder allt i princip för det är det enda hon säger förutom "pappa". Igår frågade jag henne vad Mandy heter och pekade på Mandy varpå Tilde sa: "Mäbä" alltså, klart och tydligt Mandy. Hon har idag sagt det flera gånger, för att visa att hon verkligen menar Mandy när hon säger det. Efter det frågade jag vad hon själv heter och hon svarade då: "Ile" också det glasklart. Hon har säkert vetat hela tiden, problemet att vi inte frågat ännu helt enkelt. Vi tråkföräldrar har ju bara tjatat om den där förbaskade lampan som hon bara pekar på och säger: "nänänä". Nåväl, mindre om lampor, mer om viktiga storasyster helt enkelt.

måndag 27 september 2010

En treårings samtal med sin mamma.

Det hela börjar med att vi ser en godisreklam klockan 17.30 en måndag. Mandy säger:

"-Mamma, jag vill ha godis!"
"-Idag är det måndag, då äter man ju inte godis."
"-Jo, det gör man. Det har min mamma sagt!"
"-Men jag är ju din mamma?"
"-Jag har en TILL MAMMA faktiskt!"
"-Jaha, var då?"

Mandy funderade länge och kom nog på att det inte var lönt diskutera mer. Efter tio minuter säger hon:
"-Jag kanske har henne i garderoben."

Jag skulle ju vilja veta vilket kvinnfolk som går här mer :D

torsdag 23 september 2010

Varning för känsliga.

Idag var det lite dåligt väder så jag och damerna åkte bil till dagis. Det började med att Tilde ställde till en scen och ville inte följa med mig hem igen. Mandy gick glatt in. Förståeligt. När jag körde upp på vår uppfart såg jag en liten mus som gick rakt över vår garageuppfart. Den är grusad så den gick långsamt och liksom lite sävligt, inte kvickt. Jag hade 10 meter kvar till musen när jag såg den och bromsade in för att den skulle kunna gå över. Efter ett par sekunder ser jag att det inte alls är en mus, utan en groda som liksom gick bland stenarna. I en tiodels sekund var jag helt tillfreds med mina iakttagelser tills jag helt hade stannat bilen. Då såg jag att det inte heller var en groda utan en enorm kärrspindel modell gigantisk som var ute på promenad. Den var 10-12 centimeter mellan tårna i diameter och en riktigt tjock en. Det var helt bisarrt! Jag är absolut inte rädd för spindlar och brukar få ställa upp som utkastare men den här var ingen insekt. Det var ett litet djur. Hade han eller hon haft lite intelligens så hade han eller hon garanterat haft ett eget postnummer. Det är inte varje dag som man möter naturen så nära, även om det är i närheten av ens eget hem.

måndag 13 september 2010

En produktiv dag.

Måndagar kan vara bra dagar. Klockan 8.30 gick hela familjen till dagis. Vi vinkade av Mandy som välkomnades av Linnéa. Vi har sedan dess gått non stop och uträttat många ärenden. På banken sa tanten att vi fick lägga om lånen vilket gjorde stor skillnad på vårt bolån nu. Vi fick en väldigt trevlig ränta och bra villkor. Vi luskade dessutom ut den summa som byggts upp under våra tre år här i huset i överskott. Det var en mycket trevlig summa, ungefär dubbelt så hög som jag trodde.

Vi firade lite och kilade över till IKEA för impulshandling och ikväll har jag satt ihop vår sko-/TV-hylla. Vi fluktade lite på soffor också men insåg att vi nog väntar till de värsta kladdåren är över. Vår Nikkala får hålla i sig ett tag till, stackarn. Det blir nog suveränt när IKEA öppnar på Erikslund :D

onsdag 1 september 2010

Avundsjuk.

Jag älskar verkligen mitt arbete. Det är stimulerande, lärorikt och innehåller många intressanta personer både i personalgruppen och som mina kunder. Jag skulle inte byta bort mina behövande ungdomar mot allt i världen. Ändå kan jag inte låta bli att känna ett sting av avundsjuka när andra berättar om sina första dagar som högskolestudenter. Jag hade ett sånt härligt studentliv, dagtid alltså. Jag bestämde när jag skulle vara aktiv och när jag inte skulle vara det. Maximum var två föreläsningar i veckan och detta på två och en halv timme per tillfälle. Man blir så klok! Man har så många kvalitativa möten med den akademiska världen att man kan bli slut i kroppen av bara tanken.

Hur många examen får man ta? Jag misstänker att jag inte har satt min fot för sista gången på högskolan faktiskt. Jag hoppas verkligen inte det ialla fall.

För övrigt: karatefylla på lördag!

onsdag 18 augusti 2010

Det blev höst igen.

Ja, vi har återgått till vardagen med jobb, dagis och hemmaskrotande för vissa. Markus o Tilde blir hemma i några månader till. Det luktar höst ute nu, trots att det är i mitten av augusti. Sommaren kan gärna återkomma i september så den drar ut lite på det goda. Vi har avslutat bebisperiod i vårt hus och sålt syskonvagnen. Detta bringade en del pengar så Mandy och jag åkte på shopping i eftermiddags. Jag var peppad, Mandy var bestämd på en treårings vis. Vi handlade ialla fall röda gummistövlar från Tretorn och lite nya tjejkläder. Jag försökte mig på höstskor, men Mandy pratade bara med dockan Moa och jag fick inte vara med. Jag försökte med lite basictröjor och byxor men det enda fröken ska ha på sig nu är klänningar och tights vilket var ganska fattigt om i just den affären. Resultatet för min egen del, blev när vi kom hem och jag beställde ett par svarta, fodrade converse. Det stod Jenny på dem helt enkelt.

Detta var saker som ledde till att jag måste ta ned mig på jorden lite så alldeles nyss såg jag allvaret i vitögat, gick ned och vägde mig. Sommarens resultat är en viktuppgång på tre kilo. Det är inget överraskande eftersom jag i princip vräkt i mig allt jag kommit över och gör det fortfarande. Jag är hungrig jämt och på detta, väldigt godissugen. Jag har helt klart ett litet sockerberoende som jag behöver bli kvitt. Min tanke är att jag senare tar tag i detta. Sommaren är inte riktigt över och en kvinna måste unna sig.

På fredag är det dags för Jenny att röka igen. Så här på onsdagskvällen är jag dödligt sugen på båda det och rödvin. Halleluja!

Första anhalten är ändå föreläsning på fredag om problemskapande beteende. Mycket intressant.

lördag 14 augusti 2010

Sommar igen.

Så blev det sommar igen! Vi har befunnit oss på Skantzö bad och camping halva dagen och den andra halvan i goda vänners lag, på varsitt håll.

Alla glada!

onsdag 11 augusti 2010

Höst?

Om kvällarna känns det som om hösten kommit redan innan halva augusti ens gått. Det känns lite sorgset. Alla pratar om att återgå till vardagen, dagisinskolningar och skönt att vara tillbaka på jobbet. Mandy börjar på en ny avdelning på måndag, jag börjar mitt på måndag men Markus och Tilde får vara hemma i några månader till. Det är skönt.

Till och med Markus sa idag att han saknar jobbet lite. Det är bra.

onsdag 7 juli 2010

Sommarlov.

Jag är inte i närheten av min semester än men bloggen verkar ha tagit sommarlov nu. Dagarna fylls med bad, lek och umgänge med diverse löst folk och fä. Kvällarna består av toalettgolvsrenovering eller vuxendiskussioner.

Åter i augusti. Sent i augusti.

onsdag 9 juni 2010

Materialist!

Egentligen är jag inte så förtjust i mig själv när jag vill ha saker. Jag känner mig ytlig och vill absolut inte identifiera mig med de saker jag köper. Vi måste ju ha kläder på kroppen och ska de ändå sitta där kan de ju vara snygga men nya saker, som vi redan har och som det inte är något fel på har vi kvar tills de brakar samman totalt. Vi har en tjock-TV som flimrar och som man ibland måste gå fram och dunka till för att den ska fungera meeeen, den fungerar. Så just nu blir det ingen TV. Idag blev dock Mandy jätteledsen för att vår gamla laptop inte fungerade och jag har bara väntat på att den ska tralla vidare till sälla jaktmarker. Jag spillde ½ kopp kaffe i tangentbordet och vi drog till Expert för inhandling av en ny laptop. Alla blev nöjda, speciellt Mandy som fick en rosa mus. Jag skulle blivit ännu mer nöjd om jag fick den där mobiltelefonen som jag valde ut men som jag inte fick eftersom mitt abonnemang inte gått ut. Markus ska förlänga sitt abonnemang på söndag så jag får ut en fin mobil. Då slår det mig att jag plötsligt fick ett "behov" av en ny mobiltelefon, trots att min gamla fungerade alldeles utmärkt. Då tycker jag inte om mig själv.

Det jag kan konstatera är ialla fall att det går utmärkt att skriva blogginlägg på min nya Asus :D

måndag 31 maj 2010

Mer gnäll.

Jag har en luftrörsinfektion som spritt sig ned till lungorna- Jag är gnällig över att jag bara orkar sitta inne och titta på TV-serier när det är fint väder-

Barbars punkttangent fungerar ju inte som vanligt, allt är verkligen dåligt!

lördag 29 maj 2010

Regn.

Det bäddar för dåligt humör hos familjen Vidman. Mamman surar, orkar inte höra gnäll och skrik. Pappan får ont i huvudet eftersom han har "väderhuvud". Barnen är uttråkade och gnäller för att det är tråkigt inne men vill heller inte gå ut.

Jag lyxar lite med jordgubbar till frukost. Lite á la Pretty Woman! :D

fredag 28 maj 2010

Jobbar.

Nu är jag uppe i en period av mycket jobb, åh vad jag trivs! Hela familjens vardag fungerar bra nu, alla har hittat sina platser kan man väl säga Sommaren är på väg och vi har invigt våren på flera ställen, bl a hos Vidmans, i stugan och hos Gustafssons Om tre veckor bär det av till Astrid Lindgrens värld, det ska bli riktigt härligt

Ni får ursäkta att ni inte hittar en enda punkt Den har helt slutat att fungera på vår kära Barbar Barbar fick sitt namn efter att jag funderat på varför Markus döpt vår MSN-klient till Barbar på laptopen, det tog ett tag men efter ett tag säger Markus; "Det står inte Barbar, det står bärbar" =D humor! Nu har vi alltså en dator utan fungerande spacetangent och en dator utan fungerande punkt Frustrerande? Ja! Eftersom jag skriver i blogg i HTML så fungerar inte ctrl+v med den kopierade punkten

söndag 16 maj 2010

Åh!

Är det sommar nu?! Va va va?!

måndag 10 maj 2010

Måndag. Redogörelse.

Mitt liv är ju tvärtom jämfört med 75% av Sveriges befolkning eftersom jag är en sådan person som jobbar obekväma arbetstider. Jag är dock inte obekväm med dem, faktum är att jag gillar att vara hemma när andra arbetar. Det är mycket som går mycket smidigare. Idag har vi haft en toppendag hela familjen. Efter utvecklingssamtal på Mandys dagis då vi fick reda på att Tilde ska börja på Baloo, åkte vi hem och gjorde nyttiga saker. Tilde arbetade friskt på att gå och traskade 7-8 steg rakt ut på golvet innan hon stannade upp, tittade på pappa och sen på mamma och flinade stort. På eftermiddagen åkte jag och Mandy till ett lugnt ICA maxi för att inhandla nagellack som Mandy pratat om i flera veckor. Hon gick loss på sminkavdelningen och valde ett lila nagellack. Dessutom hittade jag ett par stuprörsjeans till henne och struntade i hennes kommentar om att hon redan har så mycket byxor "faktiskt mamma". Hon är bara för härlig! Mellan de typiska treårsutvecklingsutbrotten har hon tankar, funderingar och reflektioner över livet. Jag blir i perioder förvånad varje dag över den snabba utvecklingen. På tal om utveckling så fyllde jag ju år häromdagen och lyxade till det lite med Hypnotisören av Kepler och Ego Girl av Carolina Gynning. Jag måste ju få reda på vad som försiggår i detta huvud.

Ibland är måndagar bättre än helger!

tisdag 27 april 2010

Vår!

Halva min arbetsgrupp har varit på miljöutbildning idag. En otroligt intressant föreläsning av Helene Järvinen från WSP (http://www.wspgroup.se) om den globala uppvärmningen, klimatförändringar och avfallshantering. Många av mina arbetskamrater tycker att miljöutbildning är överskattat och var tveksamma till den men jag tyckte den var på tok för kort. Jag älskar att lyssna på eldsjälar. Hon berättade i slutet av sin föreläsning om Björn Söderberg som åkte till Nepal och startade företag som med den fattiga befolkningen som anställda, återvann papper och tillverkade julkort. En helt fantastisk entreprenör som jag lusläste lite om nu på kvällskvisten. Om alla vore som han.. (http://www.fairenterprise.net/)

Tyvärr avslutades utbildningen av en stackars and som flög in i skywalken mellan Aros Congress och Punkt och blev liggandes. Jag blev helt bestört och drog nedför trapporna för att hjälpa den och fick till min stora lycka se att den skakade lite på sin näbb och flög vidare.

Summan av min dag var nog ändå att jag saknar min akademiska värld. Jag tycker om att lyssna på folk som vill säga mig något om den här världen. Dagen var helt okej ialla fall. Mina påskliljor blommar och idag gick jag utan jacka på stan. Det var härligt!

måndag 19 april 2010

Skärpning, fru Vidman!

Nu får jag skärpa till mig. Jag sa till mig själv att jag skulle skriva lite oftare men här har jag genast gått och latat till mig. Min senaste bortförklaring är väl att jag jobbat järnet under helgen och måndagen. Den tid som finns över får damerna och soffan efter deras läggningstid.

Näst på schemat ligger sömn. I morgon ska vi tvätta båten på landet!

För övrigt ser vi fram emot Heddas och Maltes besök på fredag. Mamma, pappa, mormor och morfar ska på doktorsfest. Mamma Nehrenheim ska visst bli doktor. Vi kommer mest att äta godis och kanske hoppa lite i sängen!

torsdag 1 april 2010

Påsk.

Igår firade vi syster, hon blev en ganska ojämn ålder som egentligen inte var värd att nämna. Hon sa själv något i stil med att man längtar till den stora 30-årsfesten och födelsedagarna därefter är bara en påminnelse om att man går åt fel håll. Jag kan nog förstå vad hon menar.

Idag har vår stora treåring varit på besök hos tandläkaren. Hon visade duktigt upp alla sina 20 tänder och de var finfina. Hon har fint bett och fick en ring och ett klistermärke för besväret. Pappan fick en snabb lektion i något vi föräldrar redan har hört de senaste åren eftersom vi båda har besökt tandläkaren flitigt. Vi gläds åt att det är gratis för kottarna :)

Nu har vi tagit påsk. Det är ljuvligt!

lördag 27 mars 2010

Tand.

Den yngsta har fått sin första tand nu, det är lite spetsigt och lite gnälligt. Vi firade påsk hos tokiga Vidmans eftersom hälften av släkten inte kan under påskhelgen. Istället blir det ordentligt med Rudgård/Nehrenheimspåsk istället.

Ikväll har jag tittat på Millenium, ryst av välbehag till Edward och Bella och nu ska jag sova. Trots att jag vet att den lilla sparven vaknar stup i kvarten så är det skönt att vara uppe och strosa på kvällarna.

tisdag 23 mars 2010

Längtar efter våren..

Eller vad säger man? Är det verkligen samma vår som kommer varje år så att man kan benämna den "våren" liksom. Jag föredrar nog att säga att jag längtar till det blir vår i obestämd form.

Idag har vi pyntat med påskris. Det blev en succé, precis som jag trodde. Nu är det så härligt att vara hemma. Alla har mer energi, huset börjar bli trevligt att bo i, till skillnad från då vi knappt orkade eller hann dammsuga. Förhoppningsvis håller den här känslan i sig hela Markus pappaledighet, det vill säga till november.

Klockan är bara 20.40 men jag ska hoppa i säng nu. Någon liten tarm höll oss vakna inatt av någon anledning.

onsdag 17 mars 2010

Snitsen.

Japp, nu har jag fått in snitsen på att paketera kläder, ta emot betalningar och skicka med posten. Tradera is the shit! :D

tisdag 16 mars 2010

Skiftbyte.

Nu har skiftbyte skett i föräldrafabriken. Jag var på jobbet för första gången igår, det var så härligt! Jag kunde gå in i ett annat rum utan att någon annan började gråta eller ville bli upplyft. Det var trevligt att träffa alla jobbarkompisar igen och jag måste säga att det är lite som att tiden stått stilla. Något nytt ansikte bland barnen och personalen men generellt likadant. Ah.. Jag känner mig som en människa igen.

måndag 8 mars 2010

Vad hände?

Trots att februari är den kortaste månaden så kändes det som den längsta. Nu är den dock äntligen över. Vi har hunnit med att fira en treåring och haft kalas några gånger om här hemma. Hon verkar väldigt nöjd över drivor med Hello Kittysaker som trängs på hyllorna här hemma. Hon är dessutom mitt i den djupaste treårsfasen, på gott och ont. Hon har så många idéer och så många tankar. Jag älskar att kunna diskutera och berätta saker för henne. Ibland råkar man dock bli kvar på vissa avdelningar i affärer väldigt länge; läs lika-länge-som-det-tar-för-ett-utbrott-att-pågå. Men vad otroligt skönt det är att hon börjar bli stor, lillskiten :D

Jag läste lite snabbt igenom mitt förra inlägg och inser vad snabbt saker ändras. Tilde har de senaste två veckorna varit en helt annan person än den som står beskriven i mitt senaste inlägg den 18:e februari. Hon har börjat använda rösten även om hon inte är någon pladderunge som Mandy var så är det oftast något ljud som kommer ur henne. Den stora förändringen är dock att hon verkar helt ha släppt separationsångesten. Nu kryper hon i så hög hastighet och går med gåvagnen så hon inte själv är så begränsad av avstånd. Hon har visserligen krypit i drygt två månader men nu är det fart på det också. Vi har börjat se ljuset i tunneln.. idag har det droppat från taket som den ljuvaste vårfloden. På måndag börjar jag jobba och snart är sommaren här.

Jag måste dock säga att jag nog trivs lite med mörkret två andra anledningar; Edward Cullen och Isabella Swan. Jag läser alltså Twilightserien och är nu på den tredje boken. Jag blir så uppslukad att tiden knappt finns! I natt lade jag ifrån mig boken vid halv ett och Tilde vaknade glatt 5.12 men jag fick ju skylla mig själv. Det är det värt. Passionen, kärleken och äventyret gör att man helt enkelt inte kan lägga ifrån sig boken. Tonårssnusk! :D I love it!

torsdag 18 februari 2010

Ett barn.

Jag tänker inte skriva några fula ord, fastän jag bra gärna vill. De senaste veckorna har varit en pina att umgås med vår yngsta förmåga. Är hon inte i famnen på mig, så gnälls det dagarna i ända. Jag lyfter upp, kånkar och bär så mycket som jag bara kan. Jag tror på att barn blir trygga av att kunna välja att vara hos en förälder och sen våga ta steget ut i livet. Men ibland räcker man inte till. Man räcker till ett sånt där barn, sen tar det slut. Det finns plötsligt ingen tid eller plats för någon som också alltid är van att kunna välja som Mandy. Hon är så duktig, Mandy! Trettioelva gånger om dagen får hon höra: "Jag kommer, jag ska bara ta upp/fixa blöja på/trösta Tilde" och så får hon vänta. Och vänta. Och vänta. När Tilde var spädis så löste jag problemet genom att springa omkring med Tilde som hängde och slängde. Problemet är nu att hon är för stor för att kunna hållas i samtidigt som man torkar 3-årig stjärt, hjälper med pussel eller lägger upp mat. Ligger T dessutom och sover så kan man vara ganska säker på att hon vaknar av vårt småprat och nedlagd vill hon absolut inte bli. Nu tänker ni; "Har hon ont någonstans?" vilket jag gissar på att hon inte har, inte så mycket att man behöver skrika i högan sky tills mamma tar upp en. Hon har nog lite ont i munnen av tandsprickning och sådant, men nu börjar det handla om veckor för att kanske gissa på någon månad som hon haft samma beteende. Jag förstår att Mandy börjar bli trött på henne.

Nej, det tröstar inte mig att säga: "Det går över, det är en sån kort period. Håll ut." Just nu så är det så här och jag tycker inte att det är enklare för att jag mitt uppe i det. Det finns inget annat som jag vill göra, jag behöver inte ha egentid just nu. Jag behöver inte åka hem till någon och fika i flera timmar för jag vet att det dagen efter går i samma spår. Det är som en kliande sjukdom, man får lite smärtstillande för stunden sen är man åter in i verkligheten. Jag längtar ut.

onsdag 3 februari 2010

Award.


Jag brukar inte köra såna här awards men nu såg jag att jag fått en av fraidi så jag kör väl.

Den för med sig lite förpliktelser, som Frida skrev.

1. Kopiera awarden på din blogg (check!)
2.Länka till personen som gett dig awarden (check!)
3.Berätta 7 intressanta fakta om dig själv! (Gört nedan.)
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till (Jag länkar till två, det får duga)
5.Länka till deras bloggar & informera om awarden (...)
Sju intressanta fakta alltså..
1. Jag trivs med mitt jobb! Så in i norden, måste jag säga. Det medför ju lite att jag, så som det verkar nu inte har några alls planer på att fixa något systemutvecklarjobb trots 3,5 år på högskolan för min fil.kand. Systemutveckling är tråkigt!
2. Jag har tvångstankar om siffror. Ibland måste jag titta på en digital klocka tills den slår om.Jag kommer ihåg Lena Claessons telefonnummer när hon bodde mitt emot oss när vi var barn. Jag lägger märke till registreringsskyltar och kan Johannas pappas 9-5:a som han sålde för flera år sedan. Intressant vetande? Vet inte. Det är dock bättre nu än för några år sedan.
3. Jag städar hälften så många gånger i veckan som jag borde. Hundhåren älskar vårt hus.
4. Jag längtar efter en bättre ekonomi efter föräldraledigheten som gör att vi kan resa lite. Jag har tröttnat på Sveriges skitväder rent ut sagt.
5. Jag älskar Milleniumtrilogin. Mest Lisbeth Salander.
6. Jag är sugen på en shoppingrunda i Sthlm men se nr. 4. Ekonomin är störd :D
7. Jag är trött på att bära omkring på en unge hela dagarna. Nej, jag gillar inte att bygga med lego heller. Jag vill vara lite galen istället.
Hörni, ni som är manade.. kör awarden.

lördag 23 januari 2010

Najs.

Idag har jag bara ett najsinlägg. Lite inspirerad av Frida helt enkelt. Jag gick upp med kottarna vid 7, Markus for till jobbet. När han kom hem drog han och damerna till farmor och farfar. Kvar blev jag med lite städning, lite Jennytid med Josefine och senare med Jennie. Det var fem timmar av bara personen Jenny. Klockan fem kände jag mig mätt på att vara ensamJenny. Då åkte jag och kramade lite på damerna. Mandy var otroligt trött men höll ut ett par timmar till för precis efter mig kom farbror Patrik, farbror Micke och plast-faster Sara. Den största bonusen var Tila, farbror Mickes fina schäfer som blev väldigt populär. Pappa Markus sa att vi inte alls behövde köpa en till hund. En kanin blir det nog ialla fall.

Nej! Visst kan jag klämma in en bajs också. Min lilltå är antagligen bruten. Den är svullen, blå och gör vansinnigt ont. Jag tycker lite synd om mig själv.

måndag 18 januari 2010

Jag sörjer.

Alla mammor har dåligt samvete, ofta hela dagarna för det ena eller det andra. Antingen jobbar man får mycket, för lite eller inte alls. Man kanske umgås för lite eller för mycket med sina barn. Det sistnämnda kanske låter konstigt att ha dåligt samvete över men alla som haft ett eller en skock med ungar vet att man längtar ut då och då. I mitt fall så börjar det bli något som jag funderar på hela dagen. Jag längtar ut till något, att vara lite Jenny istället för att vara mamma-Jenny med bindestreck mellan. JÄMT. Bebin är bara sex månader och ändå känns det redan som om jag varit hemma alldeles för länge. Det beror inte på henne över huvud taget tror jag. Det är full rulle på henne, hon kryper, ställer sig upp mot saker men är fortfarande näst intill knäpptyst i sin framfart. Hon är nöjda bebin nu, gillar att vara med och göra allt. Åka bil, åka vagn och vara med i köket. Men jag tycker ju om att åka bil, vara ute och gå och vara i köket alldeles själv. Det är hemskt att säga det, men nu har jag nedräkning av dagarna tills den dag som Markus tar över. Jag kommer ut, jag har ensamtid men jag vill att Markus ska vara hemma när jag har ensamtid. Jag vill att Markus ska vara hemma, vara nöjd och bara skrota hemma med kottarna. För jag tror att han kommer må bra av det och jag kommer att må bra på mitt jobb bland alla andra icke-mammor som är där för att göra sånt som man gör på jobbet. Jag vill inte minnas tillbaka på föräldraledigheten och känna bitterhet eller obehag men nu är det verkligen dags för skiftbyte i blöjbytarfabriken.

Så, där var min bekännelse.

tisdag 5 januari 2010

Jennytid.

Idag har vi haft kusin Hedda på besök. Nu ligger tjejerna utslagna i sängen efter ett stojigt bad och lite bebislekar. Ute är det -23 grader och mina händer har ett växande antal självsprickor. Det är inte roligt med bitande kyla, självsprickor och tappra försök att vara hygienisk och tvätta händerna efter alla toabesök, blöjbyten och matstunder. Nej, jag längtar till varmare väder, åtminstone -5 skulle vara guld.

Snart är det väl ändå sommar..?