Prinsessor i långa rader!

Mandy är en tjej. Det är inget man missar kan man väl säga. I går var vi i stugan och granndamen, Anne, hade gjort prinsesskronor av toarullar, glitterlim och resår. I morse trollade jag fram vad vi hade i princip för min dotter fick ett akut behov av en ordentlig prinsesskrona så där framåt söndagsmorgonen. Den första kronan blev en vanlig toakrona med lite gul tuschfärg och fullproppad med små diamanter (ÄKTA!), små foamklistermärken av glitterhjärtan och resåren snodde jag från ett par urvuxna strumpbyxor. Begäret blev stillat för ett ögonblick. Till detta snodde jag ihop kjol och en liten mantel av våra gamla bröllopsdukar av spets och även där ett par gamla resårer av strumpbyxor.

Vid veckohandlingen så inhandlades det guldpapper och riktig resår. Nu börjar storproduktionen och den första blev en riktig guldkrona med kräftconfetti på :D Attans, snabbt blev jag händig och hon är så nöjd! Min primadonna har störtat med huvudet före rakt in i en riktigt jobbig trotsålder. Hon är så arg, så arg. Hon börjar gråta fast hon själv säger mellan snyftningarna att hon inte vet varför hon gråter och att hon bara vill ligga kvar i sängen för annars börjar hon bara gråta. Usch, hon har det verkligen inte lätt nu.

Lillasyster har det lättare. I helgen utvecklade hon ett språk. Nu pratar hon hela tiden om allt. Fantasiord. Blaj-blorra-koka-lola-leja-luuuul.